Lilla filmfestivalen i Båstad succé
Bild: fr v. Carsten Brandt och Stefan Jarl hämtar andan efter en fullspäckad filmfestival i Båstad.
Många utsålda föreställningar, ett av publiken uppskattat program och en nödvändig hyllning till Bo Widerbergs filmer i skuggan av Ingmar Bergmanåret – så kan man sammanfatta årets framgångsrika festival.
Jag åtog mig uppdraget att ställa festivalen på fötter efter förra årets krasch och det lyckades. Det är jag glad för. Vi sökte medel från Svenska Filminstitutet men fick inget stöd, vi sökte medel till Bo Widerberg-stipendiet men fick nej där också. Vi genomförde festivalen och delade ut stipendiet med stöd från annat håll och framför allt och tack vare ideella krafter.
Den danske film- och teaterregissören Carsten Brandt hade världspremiär på sin nära 5 timmar långa film, som fick många att stanna kvar i diskussioner in på småtimmarna. Felix Herngren, Sveriges svar på Billy Wilder, fick oss att längta efter att se hans nya filmer, Vibeke Lökkeberg kom från Norge med sina och sina döttrars filmer i bagaget och kunde berätta att hennes sjätte roman kommer i bokhandlarna den 6 oktober. Hon började skriva romaner efter allt bråk som varit i samband med inspelningen av en av hennes filmer och därför av Norska Filminstitutet fick beskedet att hon aldrig mer skulle få pengar till en film, ett ”yrkesförbud” helt enkelt… I ett samtal mellan Johan Widerberg och regissören Kjell Åke Andersson fick vi lära oss om skillnaden mellan Bos och Ingmar Bergmans sätt att regissera. De senaste årens bästa kortfilmer blev också alla väl mottagna av publiken.
Den tyngsta upplevelsen blev för mig själv ”Stronger than a bullit”, som redan vunnit Tempo dokumentärfilmsfestival, den filmen har ännu inte lämnat mig i fred. Den hänger på mer än ett sätt ihop med min egen film ”Innan vinter kommer”, en av fyra Folkets Bio-filmer som visades som en hyllning till Folkets bio som i år firar 45 års-jubileum. Fredrik Belfrage (numera Båstad-bo) skriver om filmen i ett mail: ”Brilliant perspektiv, en dystopi om en snar framtid. Det räcker med att se vad som händer i Polen, Ungern, Österrike osv. för att känna stark oro. Och snart är SD kanske Sveriges största parti… Och så vackra, poetiska bilder mitt i helvetet. Stark kontrastverkan.” Nu några månader efter filmens premiär kändes det som en revansch för mig. Jag kunde konstatera att filmen når sin publik.
30 filmer på 4 dagar plus några mini-seminarier. Många utsålda föreställningar trots den tropiska värmen. Jag tog uppdraget som konstnärlig ledare bara detta år, nästa år får någon annan fortsätta och visa filmer i Bo Widerbergs anda och tradition. Det här var 23e året som Filmfestivalen arrangerades. Varje år har jag deltagit, första gången inbjuden av Bo själv med ”Modstrilogin”. Nu får de yngre ta över!
