Den sjätte utrotningen

I förtvivlans stunder tänker jag att människan gräver sin egen grav när jag ser hur hon beter sig mot naturen. Filosofen Blaise Pascal sa redan på 1600-talet: ”Vi störtat bekymmerslöst mot avgrunden, men är noga med att placera något i förgrunden, som skymmer sikten”.

1983 hade min film ”Naturens hämnd” premiär. Vi hade arbetat med filmen i 3 år och min rersearch sträckte sig under många, många år. I filmen tas tungmetallen kadmium upp, som har stor användning i industrin, t.ex. i våra bilar, i batterier, i elektronik, i kärnkraftsindustrin osv. När kadmium sprids i miljön förvandlas det till ett svårt miljögift, kadmium bryts inte ner.

Om vi får i oss kadmium lagras det i kroppen, i våra njurar, i levern, och vi skadas på olika sätt, genom nedsatt funktion hos njurarna, njursvikt kan bli en följdsjukdom. Skelettet påverkas också, även vid låga exponeringsnivåer och kan ge benskörhet. Kadmium är också cancerframkallande och kan påverka hjärt- och kärlverksamheten.

Rökare får i sig höga mängder eftersom tobaksplantan är bra på att ta upp metallen. Men vi som inte röker får i oss kadmium främst genom vad vi äter. Naturligtvis om vi äter njure och lever men framförallt genom den mat vi odlar på våra åkrar. Kadmium finns nämligen i det handelsgödsel som vi sprider på våra åkrar.
Det finns en mängd regler avsedda att bidra till att mängden kadmium minskar. Men trots detta har den mängd kadmium vi får i oss våra livsmedel inte minskat. En färsk undersökning från Livsmedelsverket visar att den svenska pasta vi äter, tillverkad av vete, innehåller relativt höga halter av kadmium, mer än pasta från Italien.

Kemikalieinspektionen har i en studie uppskattat att det ekonomiska värdet av de skador, relaterade till det kadmium vi får i oss, redan idag uppgår till 4 miljarder kronor om året.

Handelsgödsel beskattades tidigare för att få ner användningsnivåerna men Alliansen avskaffade denna beskattning varefter förbrukningen av handelsgödsel på våra åkrar ökade. Det är inte bara våra sädesslag som tar upp kadmium, det rinner dessutom ner i våra diken, åar och sjöar och finns därmed i vår fisk.

När Lantmännen, som genom varumärket Kungsörnen tillverkar pasta med de högsta värdena kadmium, försökte man först tysta ner detta men bortförklaringarna handlar nu om att kadmium kommer till vårt land via luften som ett resultat av förbränning vid t ex el- och värmeverk, att kadmium finns i konstnärsfärger och plast. Visst, men handelsgödslet är den främsta orsaken. I filmen ”Naturens hämnd” varnade vi för denna utveckling. Idag används årligen 850.000 ton handelsgödsel. I varje ton handelsgödsel finns genomsnittligt 6 gram kadmium. Det betyder att vi sedan filmens premiär tillfört våra åkrar c:a 17.000 kilo kadmium. 17 ton! Och då har jag inte räknat med det avloppsslam, som innehåller mycket kadmium och som allt mer börjar spridas på våra åkrar…Låt oss säja 20 ton kadmium totalt, för att ta en försiktig siffra.

-Viktigast är att minska spridningen av kadmium till åkermarken, säjer nu Livsmedelsverkets toxikolog Rickard Bjerselius. Ja, det är väl det minsta man kan säja. Men varför har inget hänt på alla dessa år? Den amerikanska journalisten och författaren Elizabeth Kolbert säjer i sin bestseller ”The sixth extinction” att vårt lilla jordklot i sin historia genomgått ett antal katastrofer av massutrotning, ja, rena utplåningar av växt- och djurliv, närmare bestämt fem stycken. För 250 miljoner år sedan tog de första ”överlevarna” de första små stegen till det som såsmåningom blev Homo Sapiens, vår framfusiga ras. Kolbert menar att vårt sätt att leva och vettlöst överutnyttja jorden kommer att leda till den sjätte utrotningen, den som vi orsakar själva som ras.

Jag tänker ibland på fjällämeln, ni vet den lilla figuren med sin rödbruna päls, som vid överpopulation börjar vandra, vandra rakt fram, i en gigantisk massvandring, tiotusentals lämlar som förblindade rusar rakt fram. Tills de alla drunknar i havet. Och utplånas.