Folkets bio fyller 50!

Jag har just fyllt 82.

Människans förhållande till Tiden är komplicerat. Ibland kan tiden kännas om att den inte har med en själv att göra, tiden bara går och går där ute i samhället. 

-Hur är läget, frågar någon.

 –Man är ju inte 70 längre, brukar jag svara,  i ett försök att skämta bort komplikationen att tiden går och man själv med den. Man blir helt enkelt äldre.

50 år är svårt att omfamna. Jag minns en gammal svart/vit Sandrewfilm som skildrar en jobbares 50-årsdag. På kvällens fest avtackas han från företagets VD med en guldklocka och några ord om att det långa yrkeslivet är över, nu återstår bara ålderdomen.

 Idag säjs det att 70 år är det nya 50. 1960 fanns det 100 personer som fyllt 100 år, idag finns det   2600 hundraåringar, en del på flykt från ålderdomshemmet om man får tro ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann”.

I 50 år har jag haft privilegiet att få mina filmer distribuerade av Folkets Bio.

Filmskritikern Mats Sladö skrev häromdan i tidningen om att Folkets Bio i år fyller 50, en utmärkt artikel som analyserar vad Folkets Bio betytt under alla dessa år. Han berättar om att tillkomsten av Folkets bio möjliggjort en reell Yttrandefrihet för den konstnärliga filmen. Han konstaterar att de bästa filmer han sett i sitt liv just visats på Folkets Bio, på någon av de i dag 17 biografer som finns runt om i landet.

Han berättar också om alla de distributörer som uppstått i Folkets Bios kölvatten och som svarat för fantastiska filmer i sin distribution. Några bolag har lyckats väl, andra har konkursat och försvunnit. Folkets Bio har överlevt dom alla, inte minst genom sitt många gånger oavlönade, ideella arbete. Flera av dessa filmer har varit omöjliga, rent av förbjudna, att visa i sina hemländer men kunnat visas här och därigenom bidragit till kampen för Yttrandefrihet.

Jag kontaktade Mats Sladö och tackade honom för hans utmärkta artikel och berättade samtidigt att jag just avslutat en ny 40 minuter lång film, som jag kallar ”Själen för fan”. Han frågade om jag hade möjlighet att låta honom se den. Jag mailade honom filmen. Dagen efter fick jag ett mail från honom:

”En sådan jävla bra film! Vilket bra och angeläget innehåll, mitt i prick. Bland det bästa jag sett och hört när det handlar om att analysera dagens kapitalistiska, egoistiska samhälle. ..Får du filmen visad någonstans! Det måste du!” 

 Jag blev naturligtvis glad. Inte minst för att jag kunde lova honom ett positivt svar på hans fråga.      Ja, filmen kommer att visas genom Folkets Bios distribution, på våra egna biografer.